readmeiamascrapbook

Helt sjukt är det här! Efter inlägget igår gick jag med rejält bestämda steg, med metal på hög nivå i ipoden till Buena Vista. Fullt beredd på att behöva ta ett rejält snack med den gamla förvirrade gubben som numera är vår hyresvärd. Till min förvåning så gick allt så enkelt! Vi behövde inte göra någonting, han gav oss äntligen lägenheten efter att vi har sprungit där i ca tre dagar och tjatat på dom! Vilken lättnad det var! Så efter det så återstod ett lite större och ett mindre problem. Hitta någon som kunde ta mitt rum i huset och en fjärde tjej till lägenhet. Fy sjutton, vad jag gick och fasade för det värsta. Och det är det här som är sjukt. Igår kväll så var jag så extremt, sinnes, jävla desperat så jag bad till Gud. Japp. Jag är inte på något vis, någonstans, med andra ord väldigt långt ifrån kristen. Men ja, som skrivet. Igår bad jag iallafall till honom att holländaren skulle ta min plats i rummet. Gissa vem som tog platsen?

Och allt var löst innan jag somnade igår och det var precis vad jag sa till tjejerna när jag mötte upp dom på morgonen " Jag går fan inte och lägger mig ikväll förrens allt detta är löst. Det ska fixas idag!"
Tackar och bockar för den tjänsten, var den nu kom ifrån!

Så med andra ord. Idag flyttar jag ur grabb huset in till en lägenhet full med tjejer istället. Var absolut inget fel med huset, men.. i en sån här situation där man mest hela tiden känner sig väldigt utsatt, man är känslig och börjar gråta så fort man tänker namnet på sin man, så är det skönt att vara omgiven med likasinnade individer. Jag tror det här kan bli riktigt bra. Skolan ligger också bara rätt över vägen så det enda jag behöver nu som transportmedel är en cykel så man lätt kan ta sig fram och tillbaka till state street och stranden.

NU börjar tiden bli knapp och jag måste dra iväg. Finns fortfarande saker som ska fixas och bockas av på schemat! These busy, busy days..

Saknar er alla!
Kram på er.